Det kommer en sommar igen. En sommar med varma torra asfaltsvägar. En sommar att njuta med sportbilen. Sommaren 2019 körde jag ett antal olika sportbilar, men ingen väckte så stor uppmärksamhet som Toyota Supra. En låg sportbil med lång huv och aggressivt utseende. Precis som en sportbil ska vara!

Jag gjorde ett par riktiga långresor med Toyotan. 118 mil i ett svep från Växjö långt upp i Norge var den ena långresan. Den andra gick en bit ner i Tyskland. Jag var helt enkelt tvungen. Norge är inte ett land att uppleva en sportbil i även om norrmännen älskade Supran och gärna kom fram både vid mackar och hotell för att prata bilar.

Jag fick bland annat veta att jag hade griseflax som fick köra den häftiga bilen. Griseflax är svintur på norska. Jag såg miss Piggy som flygande gris med fladdrande öron när jag hörde ordet griseflax, och detta med skräckblandad förtjusning. Norrmännen trodde att jag pratade om fjällvandring med ett svin när jag översatte griseflax till svintur, gå på tur (fjällvandring) med ett svin i deras öron.

Flera gånger under de här resorna ställde jag mig frågan varför jag pressade in mig och mitt bagage i den extremt trånga Supran. Jag hittade inget logiskt svar, men jag hittade en rad emotionella svar. Egentligen räckte det med den där extremt krokiga och gropiga fjällvägen nordost om Stavanger. Samma väg som jag ett år tidigare körde Renault Clio R.S. En helt annorlunda upplevelse, men ändå så lika. Renaulten drog mig igenom kurvorna oerhört stabilt, säkert och snabbt. Supran dansade igenom samma kurvor.

Med Renaulten gick det undan, säkert, stabilt och i vissa lägen understyrt. Med Supran gick det också undan. Med antisladd avstängd dansade Supran som bara en välbalanserad bakhjulsdriven sportbil kan dansa. Det häftiga är att båda bilarna kan vara en säker långresebil, en vardagsbil och en underhållande sportbil. De stora skillnaderna är drivlinorna och utseendet.

Toyota Supra bekänner sig till det klassiska upplägget med låg tyngdpunkt, motorn fram, bakhjulsdrivning och en perfekt viktfördelning på nära nog 50/50% mellan bak- och framaxel. 

Egentligen är inte tekniken en överraskning eller själva grejen med Supran även om det är just tekniken som gör den så underhållande att köra. Det finns gott om motorstarka bakhjulsdrivna bilar som är både trånga, stötiga, opraktiska och så där oemotståndligt lockande. Supran visade sig dock vara riktigt snål med bensindropparna även i höga hastigheter. Tyska Autobahn i hastigheter mellan 100 och 180 slutade med en snittförbrukning på något under litern per mil.

Supran är en pånyttfödd levande legend som är en våt dröm för män i varierande åldrar. Kvinnor också men kanske inte i samma utsträckning. Vi som körde bil innan millennieskiftet minns 80-talets låga, breda och kilformade Supra med sexcylindrig motor. På 90-talet blev bilen bulligare och motorstarkare. Det var då och en bit in på 2000-talet som den blev en ikon efter att ha varit med i både bilfilmer och bilspel. Grundkonceptet med en välbalanserad bakhjulsdriven sportbil/GT-bil med sexcylindrig motor gällde redan då, och det är definitivt oslagbart än idag även om vi har fyrhjulsdrivna sportbilar och eldrivna sportbilar att välja på. 

Faktum är att Lamborghini tillverkar bakhjulsdrivna specialversioner av vissa fyrhjulsdrivna modeller bara för att kunna erbjuda maximal körglädje. Sedan kan man förstås fråga sig vad som är maximal körglädje. För vissa är det detsamma som att sladda med tjutande däck, köra med balanserad överstyrning eller köra ifrån andra vid trafikljusen. För mig är det snarare långa sträckor på tyska Autobahn med just en GT-bil, men det förutsätter att man är morgonpigg och kan ägna sig åt att köra fort och säkert på världens säkraste men samtidigt väldigt tungt belastade vägnät. Vardagskörning på Autobahn är en pina med tvära inbromsningar, ständig koll i backspeglar och eviga köbildningar. Dessutom är kaffet som säljs på mackarna längs Autobahn kass. Tacka vet jag K-Circles kaffe i Sverige. 

Kaffet och den ganska sparsamt trafikerade motorvägen hittade jag en tidig morgon mellan Göteborg och Svinesund. Även om både Toyotan och jag gärna hade sett en annan hastighetsbegränsning så fick jag belöningen för att jag klämt in mig i bilen och kunde njuta dess GT-egenskaper. Perfekta stolar för långkörning. Bra förarposition, lågt och långt bak, som både var bra för att känsligt kunna läsa bilens egenskaper och samtidigt kunna avverka långa körpass utan att bli trött i rygg, armar, nacke eller ben. Detta är här Supran visar en av sina bästa sidor och det är långfärdsbilen med förvånansvärt låg ljudvolym och riktigt bra komfort. En annan fin sida är den där gropiga, krokiga och backiga asfaltsvägen i bergen nordost Stavanger. Komforten kan man glömma här och ljudet, ja här njuter man av den varvvilliga sexans ljud istället. Det är just detta med kombinationen av vägsäker sportbil och seriös långresebil som gör Supran nästan unik. Unik blir den om man lägger till utseendet som en viktig parameter.

Detta med långfärdsegenskaperna, utseendet, motorljudet och den låga bränsleförbrukningen även i höga hastigheter är Toyota Supras starkaste egenskaper.

Köra ikapp vid trafikljusen och drifta, sladda med tjutande och rykande däck är inget man ägnar sig åt som seriös GT-bilsåkare. Man gör som Porsche-klubben och hyr en bana för att köra fort och balanserat med sin bil. Jag har testat på Scandinavian raceway i Anderstorp och det är betydligt säkrare än att leka rallyförare på allmän väg. Å andra sidan så håller man sig för god för att leka rallyförare om man åker GT-bil.

Kort om Toyota GR Supra

Varför?

För att världen är full av Supra-fans

För vem?

För all världens Supra-fans, men också för den seriöse långresenären.

Slutsats

Gran Turismo Sport in real life.

Faktaruta Toyota GR Supra.

Biltyp: Bakhjulsdriven 2-sitsig GT.

Motor: 3,0 liters rak 6-cylindig bensin.

Effekt: 250 kW / 340 hk vid 6 500 varv/minut.

Max vridmoment: 500 Nm vid 1 600-4 000 varv/minut.

Tjänstevikt: 1 570 kg.

Max totalvikt: 1 815 kg.

Max släpvagnsvikt: inte möjligt med släp.

Acceleration 0-100 km/t: 4,3.

Toppfart: 250 km/t.

Bränsleförbrukning: 8,2 liter/100 km WLTP-standard. Uppmätt motorväg Sverige: 8,0 liter/100 km, motorväg i Tyskland: 9,8 liter, blandat i Sverige: 7,7 liter/100 km.

CO2: 188 g/km (WLTP). 

Vändcirkel: 10,4 meter

Pris: Från 680 900:-.