En halv miljon för en Kia? Okej, låter kanske inte så lockande. En rymlig GT med 370 hk dubbelturbo V6, fyrhjulsdrivning med bakhjulsprioritet och torque-vectoring samt en utrustningsnivå som är mycket hög redan från start. Då vattnas det i munnen.

Kia Stinger lever upp till sitt namn i ett bilstall där bilar heter saker som Niro, Picanto, Venga, Soul och så vidare. Redan namnet sticker ut och lovar något extra.

Kia är välkända för pålitliga och prisvärda bilar men ingen har hyllat Kia för lyx, prestanda och en bil med en själ. Detta trots att det finns en Kia Soul. Oavsett vad så har de lyckats med nya Stinger och det oavsett om man väljer dieseln på 200 hk eller bensinmodellen på 370 hk. Värt att notera är att vår uppmätta förbrukning stämde oväntat bra med angiven förbrukning.

Kia Stinger har ett utseende som för tankarna till Jaguar och VW Arteon, en paketering som för tankarna till Audi A5/A7 och en körkänsla som ligger riktigt nära Alfa Romeo Giulia. Detta i en bil som inte betyder status. Framför allt inte i en rad länder där man betalar bra för en stulen BMW M-ratt, navigation från Audi eller xenon-strålkastare från Volvo. Det betyder en körupplevelse som kan mäta sig med vilken annan bil som helst från gruppen biltillverkare som i alla pressreleaser kallar sig tillverkare av premium-bilar och du kan sova lugnt på nätterna.

Bakom ratten i Kia Stinger är den första känslan att förarmiljön är lite av Volkswagen och lite av Audi med inslag av Mercedes. Knappar och reglage är riktigt smart placerade med plus för reglaget för sätesvärme/ventilation och rattvärmen. Extra plus för visningen av vindrutetorkarläge och strålkastarläge i huvudinstrumentet. Du behöver inte längre vrida och testa för att hitta rätt. Väljer du Auto så syns det i mitten av huvudinstrumentet. Det gäller även känsligheten för vindrutetorkarautomatiken.

Jag rullar ut på en snöklädd svensk landsväg. Bilen har ett imponerande fäste tack vare kombinationen av fyrhjulsdrivning och Michelin dubbfria vinterdäck, Pilot Alpin. Det intressanta är att bilen är väldigt stabil utan någon känsla av svampigt mjuka vinterdäck när jag kör den på barmark. Värmen kommer som den ska men under resan upplever jag temperaturautomatiken som velig och nyckfull. Det känns också som att luftkonditioneringen har svårt att hålla rutorna imfria. Här finns läge för förbättring.

 

Stolarna i bilen är utmärkta. Fram sitter man riktigt bra, men bak blir det trångt om fötterna ifall de som sitter fram är långa. Bilen är låg, såsom en GT-bil ska vara, och det betyder att man gärna sänker framsätena i bottenläget och då blir det trångt om fötterna bak. Här är Volvo S90 och VW Arteon bättre. Nu är bilen lång så det går att sitta tre bak utan större problem även om de där fram vill sitta lågt. Lång betyder också ett bra bagageutrymme under halvkombiluckan. Stort tack Kia för att ni inte valde att göra en sedan-modell.

Stingerns styrka är motorerna, växellådan, körkänslan och förarmiljön. Båda motorerna är riktigt bra. Dieseln är tyst, mjuk och jämnstark. Den drar näst 3 dl mindre och bilen är ändå snabb.

Men, och det är ett stort men. Det hjälper inte att Kia har en av marknadens bästa drivlinor i dieselmodellen. Bensinmodellen är både ett och två strån vassare. Motorn är suverän med 370 hk som levereras mer som en lyxbils jämna råa styrka än som en sportbils nervösa högvarviga motor. Den här bilen är både en milslukande långfärdsbil och en rolig femsitsig GT-bil där man trivs på alla underlag. Även på snö. Få bilar är så spårstabila och direktstyrda som Kia Stinger och det känns befriande att slippa framhjulsdrivna bilars understyrning. Här talar vi verkligen neutrala styregenskaper. Fyrhjulsdrivningen med bakhjulsprioritet, bra viktfördelning och en vridstyv kaross gör underverk tillsammans med den elektriska servostyrningen som ger bra hjälp i låga farter, breda däck till trots, och stabilitet i höga farter.

Det riktigt intressanta är att Kia lyckats bygga en bil så komplett och så genomtänkt redan första gången man ger sig in i det här segmentet. Enda invändningen är faktiskt ventilationen. Strålkastarna är exempelvis riktigt bra även om de inte matchar Audis matrix-strålkastare vid nedbländat.

Så var det det där med säkerhetssystem och förarstöd. Allt finns här som filhållare, filbytesvarnare, autobroms och trötthetsvarnare. Bra display för navigation och 360-graders kamera och slutligen ett erkännande för designen som känns rätt i alla vinklar. Bilen ser muskulös och vig ut, utan att vara svulstig. Snygga detaljer som luftintagen på motorn, Brembo bromsok och de snygga bakljusen.

Faktaruta:

Kia Stinger 3.3 T-GDi V6/ 2.2 CRDi Diesel.

Biltyp: Fyrhjulsdriven halvkombi.

Motor: 3,3 liters V6 bensin/ 2,2 liters rak fyrcylindrig diesel och.

Effekt: 370/200 hk vid 6 000/3 800 varv/minut.

Växellåda: 8-stegad automat.

Max vridmoment: 510/440 Nm vid 4 500/2 750 varv/minut.

Acceleration: 0-100 km/t: 4,9/7,6 sekunder.

Toppfart: 270/230 km/t

Tjänstevikt: 1 943/1 900 kg.

Max totalvikt: 2 325/2 325 kg.

Max släpvagnsvikt: 1 500/1 500 kg. Dock endast 500 kg om bilen är fulllastad.

Bränsleförbrukning: 10,6/6,4 liter/100 km vid blandad körning enligt EU-cykeln. Uppmätt bensinmodell: 10,3 blandat, 10,5 motorväg, dieselmodell: 7,2 blandat, 7,2 motorvä

CO2: 244/169 g/km.

Pris: 514 900/453 900:-.

 

Titta också på: Audi S5, Audi 7, Jaguar XE, BMW 5-serien, Mercedes E-klass, VW Arteon, Volvo S90.

 

Kort om Kia Stinger

Varför?

För att även Kia vill kalla sig premium och låta köparna betala extra för det.

För vem?

För den som är smart nog att inte lägga pengarna på en Mercedes eller BMW.

Slutsats?

Konnässören som kan sortera ut en bil själv köper Kia Stinger, men den som inte fixar det köper en BMW eller en Mercedes för alla säger att de är premium.