Sverige har en imponerande rally- och racinghistoria. Ett namn som vi inte glömmer är Freddy Kottulinsky och hans arv till dagens motorsport stavas fyrhjulsdrift och en familj med ett genuint motorsportintresse. Jag fick den sista intervjun Freddy gav innan han tyvärr gick bort i våren 2010. Observera att denna artikeln alltså är skriven 2010.

”Han vann många segrar, men förlorade den sista kampen”, som det stod på kransen vid begravningen.

Jag träffar Freddy och dottern Susanne i Karlstad. Ett möte över en kopp kaffe med Freddys hembakade bullar och en resa i hans fotoalbum.

– Pappa har alltid varit duktig på att laga mat och köra bil, säger Susanne medan hon plockar i fotoalbumen.

Freddy kommer med bullarna från köket och resan kan börja. Han ler och han börjar berätta om sitt liv bakom ratten innan han ens hunnit sätta sig.

– En av de bästa upplevelserna var när jag fick testköra en fyrhjulsdriven Audi 80 på rallyvägar 1979, säger han. Det var egentligen då Audis fyrhjulsdrivna rallybil föddes och det var inledningen på ett fantastiskt segertåg för fyrhjulsdriften.

Freddy var fabriksförare åt Audi 1978-79 och körde Audi 80 både på bana och i skogen. Under en testkörning i Afrika ville teamet att han skulle provköra en prototyp med fyrhjulsdrift.

– Fy faan, det där är vad vi förare vill ha, var Freddys spontana kommentar och resten är historia.

Efter den dagen tog Audi ett beslut att det skulle byggas en rallybil baserad på den dåvarande coupé-modellen. Det Freddy och jag pratar om är alltså den bilen vi i dag minns som Ur-Quattron. Bilen som redan nått samlarstatus. Samtidigt är det bilen som ändrade spelreglerna i rallyvärlden och banade väg för fyrhjulsdriften i civila bilar. Audi tog fram en Audi 80 Quattro för vanligt gatbruk medan Freddy var testförare på rallybilen under drygt ett år.

– Egentligen är det här grunden för att vi har så många fyrhjulsdrivna bilar i dag, fyller Susanne i.

Susanne Kottulinsky har gått i pappas fotspår och ägnat sig åt motorsport i flera discipliner. Nu är hon instruktör i olika motorevenemang och ägnar sig åt förarutbildning.

– Roligast var det när hon körde skjortan av grabbarna, säger pappa Freddy medan han stoppar den obligatoriska pipan.

Susanne talar mer om fyrhjulsdriftens betydelse för trafiksäkerheten och just den här vintern har gett henne starka argument för just fyrhjulsdrift som del av säkerhetssystemen.

– Bilen blir betydligt mindre spårkänslig och som förare har man en helt annan kontroll över situationen säger hon. Bilen blir helt enkelt mer förutsägbar och tryggare.

Det är bara att hålla med. Susanne vet vad hon talar om efter tusentals mil bakom ratten i både tävlingsbilar och som instruktör. Det enda negativa med fyrhjulsdriften är egentligen en viss ökning av bränsleförbrukningen men vintertid handlar det mer om teori än praktik. Spinnande däck, bilar som fastnat och bilar som åker av vägen i onödan kostar också bränsle. Förmodligen mer än den lilla ökningen som fyrhjulsdriften ligger bakom.

– Du måste berätta om hur du tog Quattro-tekniken till den tuffaste testen, säger Susanne och Freddy tar ut pipan.

Han håller den vant i handen och ler igen. Vissa minnen går att njuta av väldigt länge.

– Det var också i Afrika, säger han. Det var när jag vann Paris-Dakar.

Här sitter jag alltså och dricker kaffe med Sveriges ende Paris-Dakar vinnare och låter hans hembakade bullar smaka medan han berättar historien om hur han körde ökenrallyt i en kantig och ful liten VW Iltis som preparerats av Audi. Iltis är en liten terrängbil som tagits fram av VW för den tyska armén. Nu hade alltså Audi satt klorna i bilen och byggt en tävlingsversion som Freddy tog till seger tillsammans med Gerd Löffelmann i det tuffa rallyt. En seger som dessutom kom mycket lägligt 1980. samma år som Ur-Quattron premiärvisades på bilmässan i Geneve.

Första vintern efter lanseringen och ett år efter Dakar-segern var Freddy i Finland och tävlade med Ur-Quattron tillsammans med Michelle Mouton. Skräcken lyste i ögonen på konkurrenterna när den fyrhjulsdrivna bilen flög fram på vintervägarna. 

– En tränad chimpans kan vinna med den där bilen sa en förolämpad Walter Röhrl som tagit världsmästerskapstiteln för Fiat året innan och inte lyckades hänga med.

Susanne var med och såg pappa kriga i den absoluta rallyeliten. Hon fick blodad tand och köpte sin första egna rallybil i maj 1981. För Freddys del blev det den enda gången han körde Ur-Quattron för Audi-teamet i en tävling. Han var i stället med och utvecklade bilen i tre år.

– Vi jobbade mycket med bilen för att få den mindre understyrd, berättar Freddy. Eftersom jag kört mycket framhjulsdrivet tidigare kunde jag kompensera det genom att köra med vänsterfotsbroms.

Freddy ville tillbaka i hetluften och köpte själv sin träningsbil för att köra det Österrikiska mästerskapet som privatförare. Han kämpade sig till en andra plats efter Wittman som körde senaste Quattron med insprutning och 30 hästkrafter mer. 1984 var han i Tyskland och körde DTM med en stor Audi 200 Quattro som han själv vässat för just banracing. Tyvärr var DTM redan då väldigt dyrt så det blev svårt att hävda sig som privatförare.

Freddy hade bra kontakt med Audi-teamet och nu var det dags för dottern att byta sin trogna Volvo 240 mot något vassare. Han presenterade henne för sina vänner i Tyskland och hon fick ett erbjudande att köra en Audi 200 Quattro i grupp N i det tyska rallymästerskapet. Grupp N är i princip serietillverkade bilar med extra säkerhetsutrustning och Susanne tog tillsammans med Thina Törner hem segern i den gruppen 1987.

I dag är Susanne chefsinstruktör på Kall Auto Lodge i Åre och lär ut hur man hanterar bilen på bana och på is. Även här har hon ett arv att falla tillbaka på då Freddy tog initiativet till att starta Audi fahr- und sicherheits-training 1982. En skola som först var ägnad till att utbilda alla inom Audi som på något sätt körde bil i tjänsten. Utbildningen var inriktad på säkerhet. Nu har det utvecklats till Audi Driving Experience som utbildar 16 000 förare per år över hela världen.

Med två så kunniga instruktörer ber jag om ett viktigt säkerhetstips.

– Däcken är viktiga, säger Susanne. Det gäller att veta vad man har för däck och känna till dess egenskaper. 

Det handlar inte bara om att ha bra mönsterdjup, vilket naturligtvis är en grundförutsättning. Det handlar också om att känna till hur däcken påverkas av lastväxelreaktioner och inbromsning vid undanmanöver.

– Däck är som män, säger hon. När de bara har en uppgift gör de den väldigt bra, men blir det två går det sämre.

Freddy sätter för säkerhets skull ner kaffekoppen innan han stoppar pipan igen. 

Nedan en notis efter Freddys bortgång:

En stor profil inom svensk motorsport har lämnat oss. En man som visste vad han ville och vad han gjorde. På hans gravsten i Schlweiz kan man läsa; ”I did it my way”, och det är något vi som följt hans karriär kunnat glädja oss åt i årtionden. 

Freddy var inte mycket för att framhålla sig själv och sina egna framgångar. Han la krutet på barnens karriär och nu senast barnbarnens tävlande. Freddy ”brann” verkligen för deras körningar och var med dem på tävlingarna in i det sista. Susannes son Fredrik, som nu senast vann totalt i Trendab rallyt i Taxinge, tillägnade sin morfar den segern.

Fredriks syster, Mikaela, satte vid datorn efter minnesstunden som hölls i ”Garaget” hemma hos Freddy i Spånga. För  första gången ”googlade” hon på morfar. 

– Mamma, sa hon, Morfar har ju varit ”skitduktig” . Något som understryker Freddys sätt att vara och uppfostra sina barn och barnbarn.