Mörkret faller över Thorsmørk. Det dammar bakom Navaran när vi ökar tempot för att nå målet där vi ska övernatta under en klar himmel med halmånen och stjärnorna som följeslagare. Jag väljer Johnny Cashs ”Ghost riders in the sky” för bilens uppdaterade infotainment-anläggning. 

Känns faktiskt helt rätt!

Jag kan se Tor och Oden vaka över mig i den mörknande himlen över Thorsmørk. Eller är det Freja?

Vägen Blir gropigare och gropigare, vi har några vattengenomgångar och jag litar på att snorkeln som Arctic Trucks monterat är tät.

Häftigt hur tyst och effektivt den femlänkade bakaxeln tar upp ojämnheterna i vägen.

En av vattengenomgångarna är oväntat djup. Navaran doppar huven lite innan höger framhjul går upp i banken andra sidan.

Jag väljer att ta banken snett för att undvika att bottna med dragkroken. Det är brant och antispinnsystemet jobbar hårt för att flytta drivkraften mellan hjulen.

Jag har valt 4WD låg och räknar med att det ska räcka men inser snart att bilen glider lätt i sidled och risken är stor att jag blir stående parallellt med banken i en direkt farlig lutning. Lavasanden är lättare än den sanden jag är van vid från Sverige.

Stopp, i med backen och en försiktig backning för att få ut bakvagnen i det djupa vattnet. Stannar lite och lägger i diffspärren i framaxeln. Backar lite försiktigt. Rätar upp bilen och diffen är låst.

Lugnt och försiktigt klättrar Navaran upp och jag ser i backspeglarna hur bakaxeln jobbar med riktigt stor axelartikulation. Avståndet mellan skärmkanten på höger bak är enorm, medan vänster bak nästan tar i skärmkanten. Här kommer den femlänkade bakaxeln verkligen till sin rätt.

Slutligen är jag framme i Thorsmørk, en bred och lång dalgång på Islands sydkust. En dalgång formad av två mycket aktiva vulkaner och två vackra glaciärer. Katla, under Myrdalsjökull och Eyafjallajökull. Längs ner mot havet finns två mindre bergformationer, Lilla Djävulen och Stora Djävulen. Enligt sägnen var det så att asaguden Tor, som gett namn åt dalgången, låg och sov längre in i dalgången och då passade djävulen på att smyga in för att stjäla en del av Tors land. Tor vaknade och jagade iväg djävulen som tappade landet han försökt stjäla på tre platser under sin flykt. Två delar blev Stora och Lilla Djävulen medan den tredje blev Västmannaöarna, som ligger utanför dalgången ute i havet.

Nåväl, under kvällen får jag ett samtal med Nissans Sanjeev Singanellore. Han jobbar tillsammans med Arctic Trucks för att utveckla Nissans Navara till en så effektiv terrängbil som möjligt.

– Det är inga stora förändringar när det gäller terrängegenskaperna, om man jämför den Navara AT32 du kört idag med förra generationen, förklarar han. Nya AT32:an har samma förbättringar när det gäller hjulupphängningarna fram och bak, samt motorn, växellådan och infotainment-systemet. Vi har finjusterat detta för att passa 32”-hjulen, som är större än hjulen på standard-Navaran, och dessutom har vi en löpande utveckling av bilen. De största förändringarna vi gjort är för att hålla nere förbrukningen nu när WLTP-normen ska användas istället. Det handlar bland annat om skydden under bilen, som har flera kraftiga skyddsplåtar som täcker alla vitala delar. Tidigare var de tillverkade i stål, nu är det aluminium. Vi har höjt markfrigången med 25 mm på alla navlar-modeller och det betyder att även AT32:an får högre markfrigång än förra generationen, som redan den hade bra markfrigång.

Jag var under bilen och kollade innan jag körde och de sitter verkligen rätt placerade. Jag skulle våga mig på en grundstötning med den här bilen. Skyddsplåtarna är tillverkade av Rival.

Han frågar vad jag skulle vilja se för förbättringar.

– Egentligen är den redan väldigt seriös, svarar jag, men större hjul är något jag skulle uppskatta. Å andra sidan så känns Nissans val att satsa på 32”-hjul och en seriös drivlina med differentialer som går att spärra både i framaxeln och i bakaxeln riktigt bra. Större hjul betyder högre tyngdpunkt och sämre körbarhet i vardagen, även om de är en fördel vid terrängkörning. Särskilt på Island där det handlar om att köra på snö, sand och i vattengenomgångar.

Vad jobbar ni med nu, frågar jag.

– Vi jobbar vidare för att bygga den ultimata pickupen för offroading, svarar han. Vi tittar exempelvis på att erbjuda möjligheten att justera ringtrycket ifrån förarplatsen under färd. Vi är stärkta av att vi sålde mer än väntat av förra AT32:an och den såldes mest i Storbritannien, Tyskland och Sverige.

Vi kan med andra ord se fram emot en fortsatt satsning på seriös offroading från Nissan.