Taycan! Det finns inga alternativ!

Den första tanken bakom ratten i Porsche Taycan är: ”Otoligt att det överhuvudtaget går att bygga en sådan här bil”. Efter ett par hundra mil i Porsches eldrivna fyrsitsiga sportbil kan jag bara konstatera att den här bilen är så mycket mer än en elbil och så mycket mer än en sportbil.

Porsche tog tjuren vid hornen när de såg elbilens potential. Odödliga 911 skulle pånyttfödas i en eldriven bil med så mycket av 911:ans charisma som möjligt. Inte helt lätt med så hög målsättning, men enorma summor investerades i utveckling och tester. Resultatet är en bil som både lever upp till Porsches ambitioner som teknikledare och sportbilstillverkare, men också erbjuder en elbil för vardagen, om man står ut med alla nyfikna förstås.

Mer praktisk än 911

Projektets mål var att Tesla S skulle utmanas och besegras och att sanna 911-entusiaster åtminstone skulle se möjligheterna i en eldriven Porsche. Porsche Taycan kan utmana 911:an både vad gäller väghållning och prestanda, men boxerljudet och vibrationerna från boxermotorn är borta. Nåja, nästan. Det går att åstadkomma ett syntetiskt racingljud om man väljer den mest extrema sportinställningen i bilens körprogram. Tesla S hänger inte med, men handen på hjärtat så är det imponerande hur Teslan rymmer avsevärt mer och ändå inte gör bort sig i en jämförelse.

Tjuren, läs Lamborghini, kusinen i VW-gruppen, fnös och höll sig till förbränningsmotorerna, men har ändå visat en eldriven Terzo Millennio med superkondensatorer som laddar ur enorma krafter och naturligtvis får alla män i behov av en egoboost att drömma om den där omöjliga supersportbilen. Lamborghini talar om fyra navmotorer och kondensatorer för energilagring, precis som Morgan gjorde för drygt tio år sedan när de skissade på sin Lifecar.

Morgan Lifecar

Morgan och Lamborghini har det gemensamt att de bygger bilar för entusiaster, medan Porsche bygger bilar för entusiaster som kan använda dem dagligen. Så var det på 80-talet när Porsche toppade sin modellserie med 911 turbo och 928, medan Lamborghini toppade med Countach. Det är en avgrundsdjup skillnad när det gäller vardagens användbarhet om man jämför Porsche med Lamborghini, men inte när det gäller prestanda. Det gällde då och det gäller idag. 

Lamborghini Terzo Millennio

Porsche Taycan är lika mycket bilentusiastens instrument, en bil som kan lekas runt Nürburgring Nordschleife, som den säkerhetsmedvetne och miljömedvetne yrkesbilistens val för långa körningar året runt. Det är just detta som gör Porsche unik och som gör Taycan ännu mer unik.

Långfärdskomfort

Jag kör Taycan på tyska Autobahn. 

Jag delar världens mest avancerade vägnät med leende tyskar som gör tummen upp i köerna och snällt håller till kant när bilen med två strålkastare med fyra starkt lysande punkter i varje strålkastare närmar sig bakifrån. På åttiotalet var det likadant när jag körde Porsche 928. På tyska Autobahn respekterar man Porsche. En och annan motorstark familjebil drar förbi, men tappar tempo efter en tid. Det är jobbigt att köra fort med en bil som fått starkare motor och lite fräck dekor samt ett snyggt märke på bakluckan. Taycan är däremot byggd för att köras i 200 km/t lite längre än de där kilometerna som behövs för att visa att man har en lite häftigare familjebil.

Jag kör Taycan på svenska motorvägar.

Bilen går stadigt som ett lok, gör filbyten lätta och säkra, så kommer jag till ett vägarbete med förvarning om att alla måste ut i vänsterfilen. Jag lägger mig i vänsterfilen och semestertrafikens oerfarna amatörer drar om i högerfilen, tvärnitar och tränger sig in i vänsterfilen där de skapar en pisksnärtseffekt längre bak bland oss som har erfarenhet av motorvägskörning och tar ansvar för säkerheten. En ordentligt utstökad GTI-modell med superlågprofildäck och sammanbiten ung chaufför med bakvänd keps satsar lite extra, tvingas bromsa hårt för att inte köra in i vägarbetet, tappar kontrollen och kommer glidande på tvären. Jag ser den i backspegeln, väjer ut till vänster, utanför vägbanan och släpper in snillet framför mig. Taycans säkra vägegenskaper och fyrhjulsdrivning räddar både mig och junior. På macken byter vi några ord. Han säger sig ha haft full kontroll, jag frågar vilka däck han har och får veta att det är 20”. 

Jo, men vilka däck frågar jag.

Han ser oförstående på mig och säger: ”30-profil”.

Jag böjer mig ner och ser att det är snedslitna regummerade däck. Jag förstår varför han höll på att misslyckas så totalt. Precis som med de motorstarka familjebilarna på Autobahn så tror vissa på myten att man kan köra fort med en bil som är byggd för att vara billig och rymlig.

Jag kör Taycan på en krokig svensk asfaltsväg. 

Tar jag i lite extra känns det som om bilen styr själv. Elektroniken lägger extra kraft på ytterhjulet och ger bilen fantastiska styregenskaper. Dessutom hjälper bilen till att styra även med bakhjulen. Den låga tyngdpunkten och den perfekta viktfördelningen hjälper till att ge Taycan vägegenskaper som jag bara upplevt i bilar byggda för banracing. Lite av samma känsla som i 80-talets Porsche 928, men där fick man kämpa med bilen. Ta i och verkligen känna g-krafterna. Allt det där sker så lekande lätt och självklart med Taycan som känns som om den är flera hundra kg lättare än 928:an, fast det egentligen är tvärt om. Porsche 928 var världens första serietillverkade bil med fyrhjulsstyrning.

Jag kör Taycan genom den småländska skogen en natt strax efter midsommar. 

Strålkastarna spelar på trädstammarna och den bländar snällt av lite när jag får möten. Taycan har Matrix-strålkastare som bara bländar av där det finns en annan bil. De bästa strålkastarna du kan ha idag. Så var det även med 80-talets 928 som har stora runda strålkastare som fälls upp, men här sköter man upp- och nedbländning själv. 

Så plötsligt larmar bilen med stora röda varningssignaler på instrumentpanelen. Den Taycan jag kör är utrustad med infraröd kamera som länkas till en dator som läser av bilden och slår larm om det dyker upp vilt i närheten framför bilen. Det lyser rött över hela panelen och bilden av djuret, ett rådjur, blinkar ilsket röd med texten viltvarning under. Säkrare mörkerkörning än den här har jag aldrig upplevt. Det är detta som är skillnaden mellan en supersportbil för entusiaster och en supersportbil för yrkesförare.

Är det människor varnar bilen med gul markering

Jag kör Taycan mellan Växjö och Stockholm

Fika och snabbladdning

Räckvidden ligger på knappa 40 mil med den versionen av Taycan som jag kör, Taycan S, så jag måste ladda längs vägen. Kör jag över Värnamo kan jag snabbladda med Ionitys laddare och då laddas bilen från nära nog 0 till fullt batteri på en halvtimme. Tyvärr kostar det 850:- att ladda på de här snabbladdarna som maximalt ger ca: 140 kW när jag kopplar upp mig till den. Jag kan också ladda på Bees snabbladdare i Jönköping. Där får jag dryga 60 kW och det tar 2 timmar att ladda bilen. Här kostar det 5:- per kWh och jag laddar 70 kWh, vilket betyder 210:- för laddningen. 

Laddar på Bees snabbladdare i Jönköping. Jag var först och får 60 kW likström och Tesla laddar med runt 10 kW växelström.

Porsche Taycan är idag teknikspjutspetsen när det gäller elbilar. Den har en batterikapacitet på 80 kWh och uppåt beroende på modell. Den kan laddas med strömstyrkor på upp till 270 kW, vilket betyder att den kan fulladdas på mindre än en halvtimme med rätt laddare. Batterierna har temperaturkontroll för att tåla upprepade snabbladdningar och ge maximal effekt även när det är kallt. Den laddas med allt från växelström i ett vanligt vägguttag till likström enligt CCS-systemet.

Fakta: Porsche Taycan 4S.

Pris: Från 1 170 000:-.

Motor: Två elmotorer (en på varje axel).

Effekt: 490 (571) hk/360 (420) kW (overboost läge vid launch control).

Vridmoment: 650 Nm.

Växellåda: 2-stegad automatisk växellåda.

Prestanda: Toppfart 250 km/t, 0-100 km/t: 4,0 s.

Längd/bredd/höjd/axelavstånd: 4 963/1 966/1 379/2 900 mm.

Tjänstevikt/max last/släp: 2 220/660/kg, inte möjligt med släp.

Garantier: Nybilsgaranti: 2 år. Lackgaranti: 3 år. Rostskyddsgaranti: 12 år. Batterigaranti: Efter 8 år/160 000 km minst 70% kapacitet kvar.

Dekl förbrukning blandad körning (WLTP): 25,6 kWh/100 km

CO2: 0 g/km. (WLTP).

Varför?

För att Porsche började med elbilar och egentligen aldrig släppt idén.

För vem?

För 911-fundamentalister som är släkt med Greta Thunberg och vill kunna åka till släktfesterna med egen bil.

Slutsats?

Otroligt att det går att bygga en så här fantastisk bil!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × två =