Mitsubishi L200 med högsta säkerhet och framkomlighet

Mitsubishis pickup L200 har vuxit ur den sportiga lite mer strömlinjeformade karossen med marknadens största överhäng bak. Nya L200 är egentligen mer lik alla konkurrenterna, bortsett från en sak och det är den fina fördelningslådan som tillåter att bilen körs med fyrhjulsdrivning på väg även om det inte är helt klart om halka råder. Egentligen är det den möjligheten som placerar Mitsubishin i topp när det gäller säkerhet.

Mitsubishi tillhör veteranerna när det gäller pickuper och terrängbilar med fina framgångar i Dakarrallyt med Pajeron på meritlistan. Arvet från Pajeron är just den här fördelningslådan med öppen differential mellan axlarna. Det är bara Mitsubishi L200 och Mercedes X 350 som har den här möjligheten och för mig är det obegripligt att inte fler pickuper erbjuder detta. En uppfattning jag delar med alla som fått bakvagnskast med en olastad pickup i en vanlig rondell efter ett sommarregn som blött upp gammal oljefilm på vägbanan.

Alla tillverkare framhåller att pickuperna mer eller mindre är en SUV med flak och att de har både komfort och säkerhet i nivå med SUV:arna. Det må vara sant när det gäller förarstödsystemen, men ingen autobroms eller antisladd i världen räddar dig den dagen du kör en olastad pickup med enbart bakhjulsdrivning och kommer in på en isfläck i allt för hög fart. Bakvagnen går ut och det slutar i bästa fall med lite terrängkörning. Det är just tryggheten i att kunna köra med fyrhjulsdrivning när det finns risk för halka som gör SUV:arna säkrare på våra vintervägar. Nog så viktigt i en tid då vi varje vecka läser hur polis och räddningstjänst förvånat utbrister att det är glashalt där det inträffat olyckor. Tyvärr tvingas vi konstatera att osäkerheten ökat när det gäller halkbekämpningen längs våra vägar.

Genomtänkta detaljer som automatiska vindrutetorkare och manuell spolning av strålkastarna.

Körmässigt är nya Mitsubishin en trevlig bekantskap med plus för omfattande förarstödssystem som kollisionsvarning, autobroms, släpvagnsstabilisering, döda vinkel-varning, varning för annan bil vid filbyte, varning för fast föremål bakom bilen vid backning med mera. Förarmiljön är seriös och genomtänkt med två runda tydliga instrumentklockor och små genomtänkta finesser som möjligheten att manuell starta rengöringen av strålkastarna. Något som uppskattas efter en stunds terrängkörning.

När det gäller terrängegenskaperna så är Mitsubishin bra. Den är välutrustad med lågväxel, låsbar mittdifferential och låsbar differential i bakaxeln, vilket betyder att den är så likj andra pickuper i terrängen att däcken avgör vid en jämförelse. Det sitter ett skydd under motorn i kraftig stålplåt, men skyddet under växellådan är gjort io plast. Här kunde man kostat på sig aluminium hela vågen.

Olastad studsar bakvagnen till när det blir gropigt men effekten är begränsad i nya versionen. Så, ja, bilen är en uppgradering på många sätt. En uppgradering som gör nya Mitsubishin konkurrenskraftig mot andra pickuper och ger den ett utseende som mer liknar andra pickisar, på gott och ont. 

Den silverfärgade nedre delen av stötfångaren är inte så tuff som den ser ut. Här handlar det om plast, precis som skyddet under växellådorna. Skyddet däremellan är dock i stål.

Strålkastarna sitter högre, vilket ger ett bättre ljusutbyte, och det gäller framför allt halvljuset som är bra, medan helljuset inte övertygar. Den nya karossen sägs ha fått en bättre struktur som effektivare tar upp krockvåldet och skyddar passagerarna bättre. Flaket är klätt i durkaluminium och där finns ett antal fasta lastsäkringsfästen, men det är inte lika bra som exempelvis Nissans flyttbara lastsäkringar.

Bak är det den klassiska lösningen med stel axel, trumbromsar, bladfjädrar och ett reservhjul hängande under flaket som gäller.

Mitsubishi L200 följer i övrigt det klassiska pickup-konceptet med en hytt i två storlekar, club cab (2+2-sitsig) och double cab, samt ett flak. Allt monterat på en stegram. Framvagnen har individuell hjulupphängning, skivbromsar och skruvfjädrar, medan det sitter en stel bakaxel med trumbromsar och bladfjädrar bak. Ett väl fungerande koncept, men Nissans lösning med femlänkad stel bakaxel med skruvfjädrar är följsammare mot underlaget och har något bättre fjädringskomfort.

Här ställs jag inför ett val om jag ska satsa på möjligheten att köra Mitsubishi med fyrhjulsdrivet när halkan lurar längs vägen eller om jag vill ha den mer följsamma bakaxeln i Nissan. Här handlar det mycket om vem eller vilka som ska köra bilen och på vilka underlag. Flera olika och oerfarna chaufförer, som det mycket väl kan vara på exempelvis ett entreprenadföretag, så väljer jag Mitsubishin. Tyvärr får den bara dra 3,1 ton, så är dragvikten avgörande så blir det inte Mitsubishin. Lastvikten ligger på 961 kg för den provkörda bilen med utrustning, så runt ett ton beroende på modell är vad som gäller. Tågvikten är 6 150 kg, så det fattas några kg för att den ska få köras med max last och max släp.

Flaket är klätt i durkaluminium och har fasta lastsäkringar.

En pickup är och förblir ett livsstilsfordon och ett arbetsfordon och det betyder att den nya bonus/malus-beskattningen tyvärr är ett avsteg från principen att yrkesfordon ska beskattas rimligt. Oavsett man gillar det eller ej så har det tvingat pickup-tillverkarna att jobba hårt för att hålla nere förbrukningen. Det handlar om vikt och det handlar om nya effektivare drivlinor. 

Tydlig indikering av drivlinan som här visar 4WD lågväxel men utan spärrad bakre differential.

Mitsubishi L200 har med dubbelhytten och den utrustning som fanns på pressbilen en tjänstevikt på 2.145 kg, vilket är cirka 200 kg mindre än motsvarande Nissan Navara. Motorn är en ny 2,3-liters fyrcylindrig diesel på 150 hk och växellådan är en 6-stagd lautomatlåda. En trevlig och harmonisk kombination, men ingen racer. Motorn känns både tystare och smidigare än den gamla motorn. Bränsleförbrukningen enligt nya WLPT-normen ligger på 9,7 liter/100 km vid blandad körning och det måste jag säga förvånar mig då den här bilen är den första det här decenniet som jag fått lägre förbrukning än uppgiven under testkörningen. Blandad körning låg för oss på 8,5 l/100 km och försiktig körning med både stad och landsväg, 50-90 km/t gav en förbrukning på 7,1 l/100 km. 

Och här är den bakre differentialen spärrad, liksom mittdifferentialen som alltid är spärrad i lågväxelläge

Kort sagt så känns det som att de 19.932 kronor som skattmasen vill ha för att den här bilen ska rulla på våra vägar per år är orättvist mycket. Beloppet är vad som gäller de tre första åren efter skattehöjningen 1/1 2020. Därefter kostar vägtrafikskatten 7.190:-/år.

Varför?

För att Mitsubishi är seriösa tillverkare av seriösa fyrhjulsdrivna bilar.

För vem?

För den vilde killen med bakvänd keps som inte lärt sig gränserna för en vanlig bakhjulsdriven bil..

Slutsats?

Kompetent och säker pickup.

Faktaruta: Mitsubishi L200 Double Cab.

Biltyp: Fyrhjulsdriven femsitsig pickup.

Motor: 2,3 liters rak fyrcylindrig diesel.

Effekt: 110/150 kW/hk, vid 3 000 varv/minut.

Max vridmoment: 400 Nm vid 2 000 varv/minut.

Växellåda: 6-stegad automat.

Acceleration: 0-100 km/t: 13,2 sekunder.

Toppfart: 170 km/t.

Markfrigång: 220 mm.

Vändradie: 5,9 meter.

Frigångsvinkel fram: 31 grader.

Frigångsvinkel bak: 23 grader.

Frigångsvinkel mellan axlarna: 25 grader.

Tjänstevikt: 2 150-2 245 kg.

Max totalvikt: 3 110 kg.

Max släpvagnsvikt: 3 200 kg.

Flakbredd: 1470 mm.

Flaklängd: 1520 mm.

Bränsleförbrukning: 9,7 liter/100 km vid blandad körning enligt WLTP-stadarden. Uppmätt: 8,5 liter/100 km blandat körning.

CO2: 254 g/km.

Pris: från cirka 319.900:- exkl moms (som provkörd Double cab Premiumj automat), från 269.900:- (enklaste utförande 2+2-sitsig Club Cab Komfort).

Titta också på: Nissan Navara, Isuzu D-Max, VW Amarok, Ford Ranger och Toyota Hilux.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sjutton + fjorton =