Mysigt framtidssnack i ett grått London

London, en fuktig vinterdag. Kan något vara mer grått?

Det fanns en tid det talades om smog, nu talas det om partiklar och kväveoxider, men gråheten ligger också i vädret.

Vi hade ett samtal om det, jag och några av Nissans elbilsutvecklare. Naturligtvis på en pub som var lika grå som övriga London på utsidan men betydligt färgstarkare på insidan.

London är fortfarande grått även om man slutat prata om smog och istället talar om partiklar och kväveoxider i luften. Puben Prince Alfred bjuder dock på både värme, mat, dricka och snygga fönster. Range Rover och andra laddhybrider kan rädda megastädernas luftkvalitet.

Utanför var gatan grå, gatubelysningen svart och Range Rovern svart.

Vi började naturligtvis enligt traditionen med ett samtal om vädret, medan ölen placerades ut på sina underlägg.

Jag konstaterade att det är vinter i Storbritannien och att det i år faktiskt är mer vinter där än vi har här i Sydsverige. Varningarna för snö och halka har varit flera och detsamma gäller olyckorna, men det var inte det som var samtalsämnet för kvällen. Det handlade mest om hur vi bygger den nya megastaden, trafiken, energiförsörjningen och trafiksäkerheten.

Michelins senaste dubbfria vinterdäck, X-Ice Snow, är en fullträff med bra grepp och bra livslängd.

– Vi har varken däck eller erfarenhet för att köra när det blir så här mycket halka, konstaterade ändå en av killarna. Visst det finns naturligtvis ett gäng Land Rovers här. Särskilt uppe i högländerna i Skottland. De fixar snön, men när den slår till i rusningstrafiken på motorvägarna blir det kaos.

Kan vi bygga ett London helt utan partikelutsläpp och kväveoxidutsläpp utan att stänga ner både persontransporter och godstransporter, var ju den reella frågan och vi släppte det här mer aktuella med snö, halka och Land Rovers.

Jag tog upp det här med hur man tar sig till London från Växjö. Naturligtvis efter att ha förklarat att Växjö ligger mitt i Sydsverige, cirka 125 miles norr om Malmö.

Det fanns en tid då man tog bilen till Göteborg och färjan över till Felixstowe, men den linjen trafikeras inte längre. Förmodligen är det inte längre någon som har tid att åka färja.

Tåg eller bil till Kastrup. Öresundsbron kan bjuda på fin utsikt.

Nästa steg var att ta bilen till Göteborg, igen, och sedan Ryanair till Stanstead för att slutligen hyra en högerstyrd bil där och ge sig ut i trafiken. Alternativt tar man tåg till Köpenhamn och flyger SAS till Heathrow för att därifrån åka med Heathrow express till Paddington station.

Expresståg mellan Heathrow till Paddington och därmed centrala London på 15 min.

Det senare är det klart snabbaste. Det tar bara 15 minuter från Heathrow till Paddington och därmed centrala London. Man slipper parkera bilen, vilket är ett dyrt elände i London och man kan gratis uppgradera till första klass om man har SAS guldkort.

– Nu är du inne på flyget, noterade en av Nissan-killarna. Vad säger du om elbil hela vägen?

Förarmiljön i Nissan Leaf med 62 kWh batteri

Jag svarade att det blir en hel del kaffe, men faktiskt är det fullt lösbart. Dagens Nissan Leaf med snabbladdning längs vägen skulle utan problem ta mig till London. Det blir en resa på runt 150 mil och det betyder i alla fall 4 stopp för snabbladdning, men det är heller inget bekymmer. Så fort jag knappat in resvägen i bilens navigation får jag förslag på laddplatser. Senaste versionen av Leaf klarar mer än 35 mil på en uppladdning, så kalkylerar man rätt så löser det sig, men jag räknar i så fall med 5-7 stopp eftersom det fungerar bättre att stanna till och toppa upp laddningen när tillfällen ges. Varje stopp tar en dryg timme.

Nissan Leaf med det stora batteripaketet på 62 kWh är en elbil som fungerar

Det tredje alternativet är tåg och då handlar det om att ta bilen till Alvesta och därefter tåget till Köpenhamn och sedan vidare över Hamburg och Bryssel för att därefter åka genom tunneln under engelska kanalen. Den resan tog senast jag åkte lite drygt 15 timmar och den tiden fixar man inte med elbilen. Tittar vi i tidtabellerna idag så ligger restiden på strax under 20 timmar, men det varierar en hel del beroende på väntetider vid byten.

Britterna bygger ut sitt nät av snabbtåg. Här Paddington station.

Det intressanta med tåglösningen är att utbyggnaden av snabbtågslösningar mellan London och Europa är på gång och kommer att korta tiden dramatiskt när, och om, det blir en direkt förbindelse mellan Hamburg och London. Mer om brittiska HS1 och deras samarbete med andra operatörer här.


Tunnelbanan är effektivaste sättet att ta sig fram i London, men nere i tunnlarna är luften gravt förorenad med partiklar, men det talar man tyst om. Det är ju kollektivtrafik och då ska den inte utsättas för skamman att vara en hälsorisk.

Ok, med tåget är vi i London utvilade och utan flygskam efter en dags sightseeing genom nordvästra Europa. I London är det naturligtvis tunnelbanan som gäller och där nere i katakomberna är det inte precis fritt fån partiklar. Kan man hyra en elbil?

– Absolut kan du det, blev det snabba svaret. Det finns flera hyrbilsföretag som hyr ut elbilar.

Idén med att ta sig runt i London och övriga Storbritannien med elbil är inte så tokig. Det är inte så långa avstånd och laddplatser finns det gott om.

Morgans trehjuliga elbil har visats på bilmässor tillsammans med övriga klassiska Morgan-bilar.

Jag frågade killarna om de sett filmen ”The Trip”. Två män som ger sig ut och testar restauranger och hotell i Storbritannien. De lämnar vardagen i en Range Rover och samtalar om allt möjligt längs vägen. Ska man inte åka Range Rover i Storbritannien? Avnjuter man inte de smala krokiga landsvägarna med höga häckar runt om bäst i en Range Rover? Eller kanske i en Morgan.

Det där var inget som tilltalade Nissan-folket, förstås, men vi kom ändå in på ämnet laddhybrider. Det finns ju en laddhybridversion av Range Rover. En bil som kan köras på el inne i London och bensin utanför London.

Range Rover laddhybrid. Elbil med terrängkompetens och lyx.

– En smart lösning men den är inte grunden för framtidens megastad, svarade en av dem. Möjligen morgondagens, under en period, och i det perspektivet hjälper den ju till att både minska utsläppen till nära nog noll och sänka ljudnivån. Morgan, hade ju faktiskt en elbil på gång, men den är tyvärr nedlagd. Den var en elektrisk version av Peter Sellers trehjuliga Morgan i filmen ”Oh, vilket party!”.

En öppen trehjulig bil kanske inte är det bästa en regnig, eller snöig vinterdag i Storbritannien.

Vad är då det bästa för morgondagens resande?

Vi enades om att tåget är lösningen i kombination med hyrd elbil.

Morgondaggens megastäder med solceller på taket och elbilar uppkopplade med V2G.
V2G står för Vehicle to Grid, alltså bilen kopplad till elnätet. Här i en forskningsanläggning där hela samhället försörjs med el från vind- och solkraft.

– Har du sedan tillgång till något som heter V2G, Vehicle to grid, så står din elbil på parkeringen vid järnvägsstationen där du lämnade den och datorn i bilen handlar med el över nätet. Laddar bilen när elen är billig och säljer elen när den är som dyrast under dygnet, svarade nästa Nissan-kille. V2G är en viktig pusselbit för morgondagens megastäder. Den lösningen minskar kostnaderna både för elbilen och för elnätet.

Och framtidens resande, hur ser det ut?

– Jag skulle vilja säga att det är nog rätt likt det vi kallar morgondagens resande, bara lite längre fram i tiden. Skillnaderna stavas självkörande bilar och batterier med högre energiinnehåll, fick jag som svar. Du ställer din bil på stationen igen och den kopplas upp till V2G, eller är den uppkopplad hemma och du beställer en självkörande bil för resan till och från stationen. I London beställer du en ny självkörande bil och du slipper allt strul med parkering och att brottas med att lära dig köra på rätt sida av vägen.

Flyget då, är det något vi ska räkna bort?

– Nej, jag tror flyget kommer att ha en avgörande roll, framför allt på längre resor och då framför allt seriösa flygbolag som väljer förnybara biodrivmedel, fick jag som svar. Vad tror du själv?

SAS och svenska flygplatser jobbar hårt för lösningar med förnybart biodrivmedel för flyget.

Jag tycker det är en intressant aspekt att vi bygger ut produktionen av biodrivmedel för vägtrafiken som blir allt mer elektrifierad. Det kan betyda att vi i nästa steg kan flytta över resurserna med biodrivmedel till flyget. Möjligen att vi måste minska kortdistansflyget och lågprisflyget som tyvärr brett ut sig med märkliga lösningar som gratis flyg till platser med lågprishandel.

– Det är inte otänkbart med elektrifiering av flyget, kanske med bränsleceller och vätgas, tänker en av Nissans utvecklare.

Framtiden för resandet är en öppen bok med plats för oväntade lösningar som Morgans eldrivna LifeCar-projekt där elen bl.a. lagras i kondensatorer och i vätgas som omvandlas till el i bränsleceller.

Jaha, det finns alltså en framtid för resandet, men Brexit då?

– Ja, det där med Brexit är ju ännu så länge ett oskrivet kort, suckade en av Nissan-killarna. Det kan påverka vår investering härute, det kan påverka både reskostnader och restider, det kan påverka standardisering av saker som laddinfrastruktur och trafikregler.

Det är väl ändå ingen nyhet, svarade jag. Här ute kör ni ju på fel sida av vägen och har helt egna klumpiga elkontakter.

Mörkt och grått i London, men vissa piffar upp fasaden med färg och vissa vägrar vinter.

Samtalet avslutades med en skål i danskt alkoholfritt öl innan vi gav ut i den fuktiga natten. Mitt emot puben ligger en klarröd butiksfasad som ett utropstecken mitt i allt det grå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 5 =