Mini Moke makes my month

Det finns tillfällen då man blir så där riktigt glad. Glad över en riktig nostalgikick i rosa och krom. Sextiotlalets kultbil Mini Moke är tillbaka och det med eldrivning på alla fyra hjulen. Jäpp, Mini-Jeepen har äntligen fått den fyrhjulsdrivning den förtjänar.

Sextiotalet kanske inte alltid var så glatt, men det finns gott om bilar från den tiden som vi idag kallar kultbilar. Det kan vara VW skalbaggen eller campingbussen. Det kan vara Citroën 2CV, eller Mehari. Det kan vara Renault 4 Laban, eller varför inte vår egen Volvo Duett. Det är i högsta grad klassiska Kojan och i ännu högre grad Mini Moke, som bygger på den senare.

Kromad sextiotalsstereo och rund kromad hastighetsmätare i mitten. Kan det vara mer retro?

Sir Alec Issigonis, som är pappa till tanken på att sätta en motor på tvären och driva framhjulen med den för maximalt utrymme i minimal bil, har i vart fall gett oss bilar som ingen glömmer. Bilar som bilvärlden försöker återskapa för att på något sätt rida på nostalgivågen.

Sir Alec Issigonis kunde garanterat inte tänka sig att hans Mini skulle växa till den Countryman som idag toppar BMW:s Mini-utbud i form av en suv. Han skulle nog däremot mycket väl kunna se sin Mini Moke reinkarnerad till en riktigt mustig 60-talikon.

Häftig reklamfilm från 60-talet:

Mini Moke kom till som en öppen Jeep-liknande bil baserad på Minin. Från början tänkte sig dåvarande BMC (British Motor Corporation) att den här bilen skulle falla militären i smaken, men där blev det tji. För små hjul och för liten markfrigång stoppade den idén.

Mini Moke blev istället surfgenerationens bil. En strandbil, en stadsbil, en antistatusbil på samma sätt som Renault 4 och Citroên 2CV.

Mini Moke blev den felande länken mellan amerikanska arméns Willys och de franska vinodlarnas Citroên Mehari.

Naturligtvis dök Mini Moke upp i en rad filmer. Den lär även ha förekommit i James Bonds ”Live and let die”.

Elbilen med navigation, om man nu inte hittar ner till stranden.

Nu är i alla fall Mini Moke tillbaka efter att ha tillverkats i Storbritannien, Australien och slutligen Portugal fram till 1993. Nu är det dags för ett fransk-brittiskt samarbete som resulterat i två olika modeller. Dels den fyrhjulsdrivan elbilen som jag lovordade i inledningen. En batterielbil med en räckvidd på 15 mil med ett batteripaket på 22 kWh och elmotorer i hjulnaven. Dels en bil med fyrcylindrig enliters bensinmotor på 50 kW. Säkerhetstänket sträcker sig till airbags och bälten. ABS, autobroms och trötthetsvarnare saknas. Det senare torde inte vara nödvändigt då sannolikheten att någon blir trött i den öppna bilen som är superrolig att köra med sina gokar-liknande köregenskaper.

Företaget, som heter Moke International, lovar att få båda modellerna homologiserade för Europa och berättar att den redan säljs i Karibien.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tolv − 4 =